20 år och blivande 2 barns-mamma

Ny blogg

2011-04-12T16:26:00.001+02:00

Hejsan var ett tag sen jag skrev, men har numera fixat en ny blogg/sida av bloggen.
här är adressen

http://lillalinaaa.blogg.se/

Kommer numera att skriva där för er som är intresserade!

Måndag 14 Mars 2011 (19+1)

2011-03-14T12:30:00.002+01:00

Helgen spenderade jag och sambon å våran lilla Lucas, hemma i lägenheten för en gångs skull. (Kan säga att det är inte ofta vi spenderar ens en dag under helgen hemma) Men nu eftersom man inte har råd att tanka bilen, så fick vi så lov
att stanna hemma.... Dock blev det väl inte riktigt som vi hade tänkt!
Eftersom hela lördagen spenderade vi genom att bråka, och jag "exploderade" kan man väl snällt sagt säga. Jag gjorde då en sak jag lovat mig själv att aldrig
någonsin göra i närheten av mina barn! Jag stod och skrek åt min sambo, och Lucas satt mellan oss i sin stol vid matbordet. Ni kan verkligen inte ana hur dåligt samvete jag har för detta!

Fredag 11 Mars 2011

2011-03-11T16:03:00.002+01:00

Ursäkta för min jätte dåliga uppdatering på senaste tiden!
Insåg just att jag inte skrivit här sedan förra året i December.. Ops! Men nu ska det väl förhoppningsvis bli bättring på detta. Dock har jag inte så många läsare ännu, men det beror nog på min otroligt dåliga uppdatering.

Men iallafall, sist jag skrev så hade jag/vi fått reda på att jag var gravid
ännu en gång. Och visst det var inget glädje besked direkt!
Men vi pratade igenom det, fler än en gång.. Till slut så kom vi då fram till att vi skulle behålla denna lilla pys. Så nu är jag alltså i vecka 18+6, var på Ul igår och beräknad nedkomst är den 7/8-2011... Och vi fick även veta könet. Denna gången kommer vi få en liten flicka! Och jag blev överlycklig, nu kommer jag verkligen ha allt jag drömt om! Har en underbar son på snart 7 månader, och så kommer jag nu få en liten dotter. Kan det bli bättre?
Jo, just det ja.. får ju inte glömma den andra viktiga saken, det är nämligen så att jag och min sambo har förlovat oss nu. Så snart ringer förhoppningsvis bröllops klockorna, dock har vi ganska mycket att stå i för tillfället. Så vi har inte bestämt något datum ännu, eftersom vi nu ska ha en bebis till och sen så kommer vi inte riktigt ha tiden/pengarna till vårat bröllop. Men vi har iallafall börjat lägga undan pengar till det, och min sambo är så underbar.
Han sa till mig så här
- Älskling en sak kan jag lova dig, och det är att du ska få ditt dröm bröllop. Kosta vad de kosta vill! Det förtjänar du verkligen!

Jag blev jätte rörd, och givetvis började tårarna rinna.
Men men, nu ska jag gå och ta upp lilla Lucas eftersom han precis vaknat efter sin middagslur.

Peace Out!

Måndag 5/12- 2010 (Gravid igen!)

2010-12-06T20:11:00.002+01:00

Ja som sagt som rubriken lyder, så är jag gravid igen... Å min lilla Lucas är bara 3 månader gammal!?
Förstår inte hur detta kunde hända, jag å min sambo har haft sex 3-4 gånger sen Lucas kom till världen. Å varje gånga har vi använt skydd = kondom! Å den har alltid varit hel efteråt...
Men som sagt, jag är gravid igen å är nu i vecka 6 (om ja räknat rätt, eftersom jag inte har någon aning om när jag blev gravid... eftersom jag inte ens vet hur f*n det gick till..)

Så just nu är det mycket som snurrar runt i huvudet, på både mig å min sambo!
Dock så ser inte min sambo en abort som någon utväg, så i hans huvud finns bara en sak att göra och det är att behålla detta lilla grodyngel!

Hur f*n ska detta gå?!

2010-11-17T14:54:00.002+01:00

Som rubriken lyder, hur f*n ska detta gå?! jag blir tokig snart, jag tycker om min sambo men har känslor för en annan! Å på lördag ska vi åka till denna Mr.X jag har känslor för! Men jag vet inte om jag vill det, med tanke på vad han sagt å skrivit till mig... han har sagt att han har känslor för mig, men han vill inte lämna sin flickvän nu när dom ska ha barn. Vilket jag helt klart förstår, jag menar har man skaffat sig barn kan man inte bara skita i ansvaret. Men som sagt jag vet inte om jag orkar fara dit till "Mr.X" (kallar vi honom) eftersom varje gång jag tänker på honom så hugger det i magen och hjärtat, varje gång han säger att han myser med sin flickvän så mår jag illa. För jag önskar att det vore mig han myste med, å höll om å hade sex med!
Jag antar att ni numera tycker att jag är dum i huvudet, men då får ni tycka det. För det här är mina känslor och min blogg! Å orkar ni inte med att jag klagar så kan ni ju sluta läsa nu, för jag kommer klaga mer än 1 gång i denna blogg!?

Men iallafall åter till ämnet, jag gillar honom, han gillar mig. Mr.X har även sagt att han har en dröm som ej blivit uppfylld ännu. Å då frågade jag självklart vad det var, detta fick jag till svar

- Att de är du som ska vara mamma till mina barn!

Som sagt jag vet inte hur f*n jag/vi ska klara av att vara i samma hus en hel dag. Hoppas bara att ingen lämnar oss själva!?
För då kan de bli jobbigt...

Jag har ett dilemma!

2010-11-14T14:01:00.002+01:00

Nu var det ett tag sen jag skrev här igen, men man har inte så mycket tid att blogga när man har en liten bebis. Men Lucas är nu snart 3 månader gammal, å tiden bara flyger iväg!
Ska försöka uppdatera er lite.

1. Jag å min sambo, har gjort slut. Eftersom jag fått känslor för en annan!
2. Dock så bor jag ändå kvar hos mitt ex, eftersom jag inte hittat någon egen lägenhet ännu.
3. Har tagit bort en katt.

Det var väl så kortdraget jag kunnat göra de, men iallafall jag är en hemsk människa som fått känslor för en annan. Eller har haft känslor för honom sen jag gick gymnasiet, då vi var på g. Men det blev inget, för att jag var för rädd å sen så visade han inte något alls till att vilja ha mig! Så vi slutade prata ett tag, men då nu ett halvår senare så har vi börjat prata mer och mer. Å jag fick veta att han har känslor för mig fortfarande!
Men nu tänker ni väl säkert, ja men vad är då problemet.. varför blir dom inte tsm.

Jo, för här är problemet. Han har flickvän å hon är gravid med tvillingar!?
Så det är ett stort problem!

HJÄLP, ja vet inte vad ja ska göra!

Torsdag 30 September 2010

2010-09-30T12:47:00.002+02:00

Ursäkta den dåliga upptaderingen, men har inte riktigt haft tid att skriva i bloggen. Idag för en månad sen, alltså den 30 Augusti kom våran underbara son Lucas till världen 3640 g och 48 cm lång. Allt började med att vattnent gick klockan 00:30 på natten, sen föddes han 13:20 på dagen!
Får se om jag skriver mer om förlossningen senare, men just nu så orkar jag inte det. Har inte så mycket tid till att skriva...

Men något jag kan skriva om är att efter förlossningen så är det inte någon dans på rosor som många tror, och det har väl egentligen med att alla "mammor" utelämnar det faktum att man har så ont att man knappt kan gå efteråt. Det enda dom berättar är att smärtan som man känner under själva förlossningen försvinner så fort bebisen är ute. Men man har en annan sorts smärta efteråt, man är öm och sårig.. Vissa måste till och med sy, jag hade tur som kom lindrigt undan med bara några bristningar. Men kan säga att det var ingen dans på rosor att gå på toaletten efteråt! Fy och Fan vad ont det gjorde.... orkade knappt hålla i min lilla bebis. Var trött och slut och öm i hela kroppen, och när jag skulle amma första gången så fick jag kraftiga eftervärkar pga att livmodern drog ihop sig! Fick ligga inne i 5 dagar...

Men nu såhär en månad senare så är allt bra, har inte ont längre och har äntligen slutat blöda!
Min kära sambo "tjatar" iprincip om att vi ska ha sex, men jag är väldigt rädd och osäker när det gäller sexbiten. Är livrädd att det ska göra ont,eller att jag inte ska bli nog "kåt"!
Sen så har jag inte varit så jätte pigg senaste månaden, har även haft en liten släng av förlossningsdeprition.. Men någon hjälp har jag int fått. Eller jo har varit hemma hos pappa och mamma två veckor så att jag skulle få lite avlastning och kunna vila upp mig ordentligt.

Kan även säga att det har varit nära på att ta slut mellan mig och pojkvännen sen Lucas kom till världen.

Onsdag 4 Augusti 2010

2010-08-04T21:48:00.002+02:00

Ja, så har man då varit dålig på att uppdatera IGEN!
Ber så hemskt mycket om ursäkt, men har inte mått något vidare dom senaste veckorna.
Och nu har det blivit värre... dock är det sånt som tydligen hör till graviditeten
har hunnit vara in en vända på BB hade nämligen värkar. Men inget hände, var bara öppen 1 cm så vi fick åka hem igen!
Jag kan säga att just nu, vill jag bara ha ut ungen så att jag slipper denna j*vla värk och så att jag kanske kan få sova lite. För som fallet är just nu får jag knappt sova på nätterna pga den j*vla värken i ryggen och nedredelen av magen!
Så mitt humör är väl inte direkt på topp... Tycker att dom kan ta och sätta igång mig så att jag slipper gå och vänta.
För nu när jag vet att det har börjat lite smått, så går jag runt och bara väntar på att det ska starta upp ordenligt. Och det driver mig till vansinne + att min sambo inte kan slappna av och låta mig vara ifred. Han ringer konstant när han är på jobbet,och frågar hur det är. Om det blivit bättre eller sämre!
Som sagt börjar vara j*vligt less på denna smärta just nu, när man för f*n inte ens får sova en hel natt utan att ha ont eller vakna varje gång man vänder sig i sängen!
Och till råga på allt så har jag fått hemorojder eller hur fasiken det nu stavas, och det är verkligen inte det härligaste. Så nu måste jag alltså lägga pengar på en salva så att jag blir av med dom! Innan dom blir för stora, så att jag måste operera bort dom!?
Som sagt ingenting går min väg just nu...

Lördag 17 Juli 2010

2010-07-17T23:45:00.002+02:00

Förlåt för den dåliga uppdateringen, IGEN! Men har varit mycket nu sista tiden,
eller vi har snarare haft fullt upp med att flytta till en större lägenhet!
Så nu bor vi alltså i en trea, och det känns hur bra som helst. Men det är fortfarande mycket jobb kvar, har ju inte fått hit alla saker ännu. Men dom kommer väl så småningom, flyttfirman var väl ingen höjdare på att hålla sakerna hela och se till att alla sakerna kom fram samma dag! Men icke sa nicke...
Men jag kommer då klaga ordentligt, tänker f*n inte stå och betala för något jobb dom inte ens kan utföra ordentligt!?
NO WAY!

Nu går man snart in i vecka 34, så det är inte länge kvar nu. Dagarna bara flyger iväg.. Har haft mycket problem med migrän på sista tiden, men fick utskrivet några järn-tabletter så vi får väl se om det blir bättre. För tydligen hade jag lågt blodvärde nu sist jag var på undersökningen.

Måndag 5 Juli 2010

2010-07-05T23:22:00.002+02:00

I helgen har jag och sambon bara tagit det lugnt. Eftersom vädret inte riktigt varit på min sida alls! Har hänt en hel del nu i helgen, som också gjort att
jag inte riktigt orkat med!
Men idag var nog ändå värst, har disskuterat med af. Dom behandlar mig som om jag vore helt dum i huvudet! Snack om att man verkligen inte tjänar på att gå där!!
Får ingen j*vla hjälp alls, och sen som sagt försöker dom köra över en stup i kvarten!
Var nämligen så att jag fått arbetspraktik, och var där en dag. Sen så blev jag sjuk, pga tidigare stress och ryggproblem och med tanke på hur mycket det har varit på sista tiden så kände jag att jag måste börja varva ner och tänka på mitt välmåeénde och bebisen i första hand. Sen att det bara är ca 4-5 veckor kvar innan förlossningen så kände jag att jag hellre ville vara hemma och bara ta det lugnt och vila upp mig inför det kommande "maraton-loppet" som min barnmorska så fint kallar det! Men det fattade inte dom på af, för dom anser att jag måste sjuksriva mig men eftersom graviditeten inte är någon sjukdom (vilket dom heller inte verkar fatta,utan dom ser det som en sjukdom!) så kan jag inte sjuksriva mig!
Så det blev en j*vla tjafsande hit och dit. Men jag ringde till vårdcentralen som är närmast min pappa, men dom hade ingen tid idag eller imorgon och eftersom intyget var tvunget att vara inne i morgon klockan fyra. Så ansåg dom att jag skulle fara hem till lägenheten och ringa vårdcentralen där och få läkartid där. Men jag tar mig inte hem förrän nästa vecka, och då säger dom. Ja, men det går ju faktiskt bussar.
Jo det gör det, men för vilka j*vla pengar ska jag betala bussen?

Men efter många arga ord, så slutade det med att jag blev utskriven. Så det löste sig iallafall, men jag kommer aldrig mera att skriva in mig där!
Om jag nu verkligen inte måste, och verkligen inte får något jobb på annat vis!
För efter bebisen börjat dagis, såb blir det att återuppta pluggandet!

Torsdag 7 Juli 2010

2010-07-01T11:49:00.003+02:00

Förlåt än en gång för dålig uppdatering! Men har varit sjuk, till och från sen Midsommar-afton.. Och just som man börjar bli bättre så blir man sämre igen!
Var hos barnmorskan igår, och allt var bara bra med den lilla. Var nämligen orolig att det skulle vara något fel på barnet med tanke på att jag som sagt varit sjuk till och från sen förra veckan. Men barnmorskan lugnade mig och sa att allt bara var bra, blodvärdet var helt normalt samma med urinprovet och blodtrycket! Så det kändes hur skönt som helst!

Men iallafall, sist så berättade jag att jag köpt en dildo till mig och min sambo.
Var och hämtade ut den i Måndags,efter jobbet. Min kära sambo var inte sen med att vilja prova den, ehm hur ska man förklara detta då?
Vi började som vanligt med förspel, dock varade detta förspel ganska mycket längre än tidigare. Förut har det som bara varit förspel ca 5 min sen sex och efter det sova!
Men nu varade förspelet ca 30 min och han blev väldigt tänd när jag började leka med mig själv. Kan säga att det var första gången på över 6 månader som han varit så tänd att han knappt visste var han skulle ta vägen!
Tänk vad en dildo kan liva upp stämmningen, men som sagt är ju inte säkert att det funkar för alla. Men för oss hettade det verkligen till ordentligt!
Det var det bästa sexet jag haft sen första gången vi blev tillsammans! Eller överhuvudtaget! Han höll med om att det var väldigt upphetsande!

Torsdag 24 Juni 2010

2010-06-24T15:10:00.003+02:00

Idag väcktes man av att telefonen ringde, klockan var då 08:00! Lite grinig blev man allt, sen så vid 10 ringde sambons väckar klocka..
Det suger att vara trött och grinig!
Men det blev bättre sen, efter man fått vakna till lite. Igår efter att jag skrivit inlägget, så kollade jag runt på internet och hamnade på en sida med massa sexleksaker!
Så jag tog tillfället i akt och beställde en dildo! Tänkte att det kanske kunde "piffa" upp mitt och min sambos sexliv lite, har nämligen hört att en dildo kan göra mycket för sexlivet. Och om inte annat så har jag ju något att underhålla mig själv med, när pojkvännen är för trött!
När jag berättade att jag beställt en sån, så sa pojkvännen bara - Jasså, vadå duger jag inte? och så skrattade han. För han vet mycket väl att han är den bästa och att ingen/inget kan ersätta honom. Men han tyckte det lät som en bra idé, och eftersom han aldrig provat så tyckte han det skulle vara kul att prova!
Som sagt när det gäller sex så är jag och han ganska lika, för båda tycker om att prova nya saker,ställningar m.m. Så jag kan väl säga som såhär, det blir aldrig tråkigt sex med honom..!

Men iallafall, nu är man då själv hemma igen eftersom pojken åkt iväg på jobbet. Dock innan han for så var han extra mysgit. Dvs vi hade sex! Ovanligt, jo på senare tiden har det faktiskt blivit ganska ovanligt att vi har sex mitt på dagen, för tidigare så hade vi typ sex 3-4 gånger om dagen! Han var ganska söt, för jag hade lagt mig i sängen för att vila en stund och så kommer han å lägger sig brevid och bara håller om mig. Efter en stund så börjar han pilla på mitt bh-band och tittar på mig väldigt gulligt. Så jag sa bara att knäpper du upp bh:n så ska vi ha sex också!
Och som sagt det hade vi, denna gången körde vi doggystyle. Den ställningen är seriöst den bästa, eller iallafall enligt min åsikt. Han får mig alltid att komma när vi kör den, och som jag skrev i ett tidigare inlägg så vet han precis vad jag tycker om och hur han ska göra för att jag ska njuta!

Nog pratat om sex, imorgon är det Midsommar. För oss blir det att fira med föräldrarna, blir väl att grilla och dricka någon öl för pojkvännen (inte för mig). Sen får vi väl se vad som händer under resterande helg. Kommer nog vara dålig på att uppdatera på helgerna eftersom att jag kommer lämna datorn hemma! Och känner inte riktigt för att sitta å skriva på bloggen när vi är hos hans/mina föräldrar.

Onsdag 23 Juni 2010

2010-06-23T18:07:00.003+02:00

Som sagt lovade jag ju, att försöka bli bättre på det här med uppdateringarna. Så nu eftersom jag äntligen fått internet till min egen dator, så kan jag sitta i sovrummet och uppdatera. Utan att bli störd av någon sambo, eller hundarna.

Det lilla pyret är i full gång med att sparka och ha sig inne i magen, han/hon har i princip varit lugn hela dagen fram till nu. När jag så klart äntligen har tid att sätta mig ner med den bärbara datorn, och skriva här.
Hade fått en liten rolig kommentar idag, det var en som frågade varför jag var så öppen med mitt sexliv här i bloggen.

Ska försöka svara så gott jag kan på denna fråga. Är nämligen så här att jag känner att jag inte har något att dölja när det gäller mitt och min sambos sexliv, tycker att det är fullt normalt att prata om det och dessutom finns det inte så många gravida som prata så öppet om deras sexliv. Så jag skriver om det dels för att kanske det finns några där ute som är gravida och har en massa frågor om sex under graviditet. Nog för att barnmorskorna är väldigt noga med att berätta att det är fullt normalt att ha sex under tiden man är gravid, och att det inte är något som är farligt. Dock kan jag hålla med om att man känner sig inte så jätte sexig, när magen väl börjar synas och bebisen börjar sparka. Man tappar lätt sexlusten! Eller så blir det så att partnern tappar lusten att ha sex, pga magen och annat.

Jag och min sambo har definitivt inte sex lika ofta längre som vi hade tidigare. Innan magen börjat synas, men när det väl blir så att vi har sex eller som han så gulligt kallar det "älskar" så är det helt underbart. Dock nu eftersom
min mage är lite ivägen så blir man ju inte lika "nära" som annars. Men eftersom både han och jag vet vad vi vill ha i sängen så är det inga problem alls.
Ställningarna vi använder oss mest utav nu, är bakifrån dvs doggystyle, skeden (tjejen ligger framför killen, och båda ligger på sidan), eller att jag "rider av" honom. Så variation finns det när vi väl "älskar".
Jag kan faktiskt erkänna att jag har blivit väldigt lätt upphetsad på sista tiden, men min sambo orkar inte eftersom han jobbar. Så då blir jag lite små grinig, men som sagt det är inget varken han eller jag kan göra något åt. Orkar han inte så gör han inte det.

Måndag 21 Juni 2010

2010-06-21T23:02:00.003+02:00

Okej, jag är verkligen sämst på att uppdatera i denna blogg. Men ska försöka bli bättre, nu har jag ju äntligen fått eget internet till MIN dator så jag
kanske slipper använda min sambos dator. Men just nu sitter jag vid hans dator, eftersom han är på jobbet och tjänar pengar medans jag sitter här i lägenheten och tjänar pengar på att göra ingenting. Men det kommer bli ändring på de, eftersom jag nu fått jobb! Är hur glad som helst, men då är det ju ett annat problem eftersom jag är gravid och förlossningen närmar sig med stormsteg. Så vet jag inte hur länge jag kommer kunna jobba, eller rättare sagt hur länge min kropp pallar att hålla igång hela dagarna!
För just nu ser det inte så ljust ut... Tyvärr! Men förhoppningsvis så är det inte så ansträngade arbete som jag ska utföra.

Men iallafall, har nu gått 31 veckor (30+1) så det är inte så långt kvar! Tror inte att någon kan längta mer än jag eller ja det skulle ju vara min sambo då!
Lite uppdateringar om vad som hänt dom senaste två månaderna..

Ansökte om pengar från socialen, fick avslag första och andra gången. Men den trejde gången fick jag lite pengar iallafall, det var inte någon stor summa men det jag fick är bättre än ingenting.

Vi ska flytta till en större lägenhet, när vet vi dock inte! För det var något i lägenheten som dom skulle fixa först. Det negatviva med denna lägenhet är att den ligger på andra våningen, men med tanke på hur dåligt det är med 3:or så var det bara tacka Ja direkt var ingen tvekan om saken!

Sen har det väl egentligen inte hänt så mycket mera, inte då vad jag kan komma på just nu.

Vet ju som inte riktigt vad ni läsare vill veta!

Fredag 30/4-10

2010-04-30T10:17:00.002+02:00

Okej, nu får jag verkligen ta å skärpa mig... Har inte skrivit här på evigheter.
Dock har jag väl inte varit så pigg heller, har varit ganska mycket på
senaste tiden! Men nu ska jag väl försöka bli bättre på att skriva, är nu i vecka 23 så tiden har gått väldigt fort. Så snart har man ett litet pyre, längtar jätte mycket!

Det här med sex under tiden man är gravid, trodde jag inte att man kunde.
Jag menar, hur osexig känner man sig inte när magen väl börjar synas
och man kan känna bebisen sparka!
Men det är inget som har kommit mellan mig och min sambo när det gäller sex, det har snarare "kryddat" upp vårat sexliv.
Om man säger som så här, vi hade väl inte världens bästa sex innan. Men nu
alltså det finns ingen som får mig att njuta så mycket som han!
Han är väldigt mjuk och försiktigt. Som här om kvällen så
sa han till mig att lägga mig ner och bara njuta, för han skulle ge mig ett riktigt förspel. Och jag tänkte som vadå riktigt förspel?
Men han visste precis, vad han gjorde. Det var helt fantastiskt!

Måndag 3 Mars 2010

2010-03-01T22:51:00.002+01:00

Nu var det ett bra tag sen jag uppdaterade, ber så hemskt mycket om ursäkt.
Har varit sjuk, till och från sen i Januari. I februari var jag och min sambo
hos barnmorskan för första gången, pratade, tog prover och fick en massa
bra information. Vi ska tillbaka dit nu i veckan, och sen den tisdag den 30:de mars
blir det ultraljud. Guuud vad jag längtar!!!
Men nu har man då gått in i vecka 12, och illamåeéndet har försvunnit nästan helt och hållet. Känns ganska skönt faktistk att kunna vakna utan att
må illa, men tröttheten är fortfarande kvar. Helt otroligt att jag fortfarande är vaken med tanke på att jag steg upp nio i morse och klockan är snart elva...
Men men, kanske bara är tjurig!
Har faktist hänt en hel del på sista tiden, men orkar inte skriva ner det just nu.
Sen kanske ni läsare inte är så intresserade av mitt liv förutom graviditeten...

Tisdag 26 Januari 2010

2010-01-26T21:29:00.002+01:00

Idag fick jag sova till 10:00, så att nå länge blev det inte att sova.
Även fast min kära sambo gick ut med vovven, idag har jag inte gjort mycket.
Typ diskat,städat och dammsugit hela lägenheten.
Jag kan säga er att det behövdes verkligen!
Sen har jag bara tagit det lugnt, och somnade en stund på soffan tillsammans
med vovven och ena katten.
Illamåeéndet har börjat försvinna (tack och lov), så mornarna är inte så hemska
längre. Känns ganska skönt att vakna utan att må illa!
Idag är det ungefär 2 veckor kvar, innan jag och min sambo ska till
barnmorskan på inskrivning. Och få höra hjärtljuden för första gången.
Tror ingen kan längta lika mycket som jag gör just nu.
Känns helt otroligt att jag ska få vara med om något sånt här!
Men ändå finns oron att något ska gå snett... Den kommer inte försvinna
förrän "pyret" är ute och ligger i min famn.
Men även då kommer jag nog ha svårt att förstå, att det är verkligen
sant. Kommer väl tro att det bara är en dröm som jag kommer vakna upp
ur jätte besviken och ledsen.
Men tur är det väl att min sambo finns och stöttar mig
och alla andra runt omkring oss.
Tror inte att någon som "ung mamma" har så mycket stöd
som vi har!
För det finns många som kommer ha sina åsikter när det väl kommer ut
till alla andra att jag är gravid!
Men det får stå för dom!
Det kommer nog bli tufft att behöva höra allt skitsnack och alla
negativa saker...

Är smått irriterad på min sambo, för inatt när han väl kom hem
så hade tydligen han och en polare bestämt att dom skulle
ut och supa!
Och det känns jävligt surt att han inte ens frågade om jag ville följa!
Dessutom ska han då skjutsa hem mig, och sen på lördagen fara iväg å supa...
sent in på söndag natt. Så något jag inte fattar är hur i helvete han tänker
när det gäller att hämta mig på söndagen!!!
Så jag sa till honom att inte dricka så jävla mycket, eftersom han ska hämta mig på söndagen!
Men han sa bara, att jag dricker hur mycket jag vill!
Om inte annat får jag väl hämta dig på måndag eller något sånt!
Fy fan alltså, sånt där gör mig riktigt jävla arg/irriterad...
Jag menar, visst i fan är jag hans sambo/flickvän/mamma till vårat väntade barn?
Men nä, supa och vara ute med polarna och ragga runt är tydligen viktigare! Men jag
sa till honom, en gång till han är otrogen då far jag och kommer inte ha något med
honom att göra... Men som sagt tycker det var jävligt dålig stil av honom att bara göra sådär!

Fredag 22 Janurai 2010

2010-01-22T14:27:00.002+01:00

Idag vaknade jag vid typ 12:00 tror jag, kändes helt
underbart att få sova lääänge!
Kan säga att det verkligen behövs..
Illamåeéndet har börjat släppa, och det känns helt
underbart. Hoppas bara att det inte kommer tillbaka!
Å vad jag längtar till februari när jag ska till barnmorskan,
då enligt henne har jag gått 12 veckor samma vecka.
I helgen, blir det att vara med sambon och som det verkar nu
så ska han tydligen bjuda ut mig.
Och det behövs nog, vi har inte tillbringat så mycket tid
med varandra på ett tag. Så det känns skönt
att kunna få vara bara jag och han iallafall en dag.
Men nu ska jag nog ta å äta något, blev helt plötsligt jätte hungrig.

Tisdag 19 Januari 2010 (Vecka 9)

2010-01-19T14:49:00.002+01:00

Idag vaknade jag vid 08:00 och mådde illa som tusan,
så de var bara att springa till toaletten.
Men det gick över efter jag fått i mig någon macka och fått sova en
stund till. Ringde till barnmorskan idag, och fick
en tid i februari. Så nu känns det verkligen på riktigt.
Kan fortfarande inte förstå att jag är med barn och ska bli mamma.
Men det är ändå en underbar känsla att jag kanske äntligen
ska få behålla detta lilla pyre.
Fast dock när jag var mindre, så skulle jag ALDRIG ha barn.
För mina syskon var så jobbiga att jag sa nej aldrig.
Men det ändrade sig ganska snabbt när jag träffade min sambo,
då helt plötsligt kändes allt så himla rätt.
Men visst har vi haft våra stunder när allt inte alls kännst bra.
Senast i söndags, han visste väl inte rikigt om han var redo.

Måndag 11 Januari 2010

2010-01-11T14:05:00.002+01:00

Idag vaknade jag först vid, halv sju. Eftersom min sambo skulle upp och göra sig iordning för jobbet.
Så han gick ut med hundarna, även valpen. Så att jag fick sova lite längre idag än jag brukar få göra. Och sova behöver jag verkligen få göra, för jag är hur trött som helst pga graviditeten. Dock har jag nu gått in i vecka 7 om jag räknat rätt vill säga.
Ska nog ta och ringa barnmoskan idag, och se vad hon säger.

Dom flesta som är gravida, upptäcker oftast att dom är det
genom att dom mår illa och kräks på morgonen.
Men det där morgon illa måeendet som alla pratar om har inte jag.
Utan jag mår illa på kvällarna, och då får jag även ont i magen
de känns typ som mensvärkar. Vilket är helt normalt enligt läkaren.

Måndag 4 Januari 2010

2010-01-04T12:02:00.002+01:00

Så då var det nytt år igen, och nya möjligheter.

Det som hände 2009 var då,

och ny har nya dörrar öppnat sig.

Och jag känner mig överlycklig.

Detta år började kanske inte så jätte bra direkt.

Men två dagar senare, så fick man en väldigt

rolig överraskning!

Jag är med BARN!!

Har gått mellan ca 5-6 veckor!

Kan ni fatta,

jag ska äntligen få bli mamma!

Efter 2 missfall

kändes det verkligen som att jag aldrig skulle få

bli mamma. Men nu

är det verkligen så!

Men jag kan inte vara så glad som jag

vill.

Eftersom som oron för ännu ett missfall

ska hända.

Men hoppas alltid på det bästa!

26/11-09

2009-11-26T22:10:00.002+01:00

Idag vaknade man vid 11:30, av att pojkvännen klev upp ur sängen.

Alltså jag är så otroligt lätt väckt, så de går inte dit en till.

Men nu har man iallafall flyttat ihop med älsklingen,

känns väldigt konstigt.

Men vi har knappt hunnit träffa

varandra även om vi bor ihop.

Det känns hur konstigt som helst, att bo tillsammans med en man verkligen

älskar av hela sitt hjärta.

Men varför känns det bara så fel?

Har jag börjat tappa känslorna, eller är det bara så här det ska vara?

Jag vet inte om jag verkligen vill det här längre!

Vet inte om jag orkar,

eftersom nu när jag bor hos älsklingen och han har sina djur.

Och jag ska som sagt börja jobba, och kommer inte ha tid

med mina djur.

Så säger han att jag måste ta bort mina djur.

För han vägrar ta bort sina.

Och det gör mig så arg,ledsen.

Men vi får väl se hur det blir!

Måndag 16 November 2009

2009-11-16T21:50:00.002+01:00

Äntligen har Älsklingen ringt!!

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg

om saknaden efter någon.

Så saknar jag min pojkvän så otroligt mycket, och vi har

inte hunnit träffas på snart 4 veckor..

Men äntligen så på fredag kommer han till mig!!

Längtar som f*n.

Ni förstår inte hur j*vla mycket han betyder för mig.

Och nu är det bestämt, jag och pojkvännen ska nämligen

flytta ihop!

Är hur glad som helst!

Även fast det finns vissa personer som

tvivlar på att det kommer hålla

mellan mig och han.

Men då får dom väl göra det.

Och föressten är det bara hans Ex

som tvivlar!

Haha, patetisk!

Jag menar hon har absolut inget med mitt och hans liv att göra

längre.

Eller speciellt hans liv!

Han har gått vidare BABE! ;)

Det är mig han älskar,

det är vi som ska ha barn.

Inte du och han!

Fredag 13/11-09

2009-11-13T01:29:00.003+01:00

Har du någon gång saknat någon så mycket att det pirrar

i hela kroppen när du tänker på honom?

De har jag!

Det är en underbar känsla, den går verkligen inte att beskriva.

Den finns där hela tiden.

Speciellt när man är kär!

Nu ikväll såg jag en film "The Code"

och just nästan i början var det en sex-scen.

Den fick mig verkligen att rysa, i hela kroppen.

Precis då insåg jag hur mycket jag saknar dig!

Både känslomässigt och sexuellt.

Saknar att känna din varma och nakna kropp, när du ligger ovanpå mig!

Känna din puls slå fortare och fortare.

Höra dina djupa och upphetsande andetag tätt intill mitt öra.

Känna dina händer smeka mig över hela min kropp.

Dina läppar vandrandes över mitt bröst, och fortsätta neråt.

Orkar inte vänta en hel vecka till, vill och önskar du var här NU!

Är helt totalt förälskad i DIG!

Min åtrå till dig, blir bara starkare och starkare för var dag som går.

När jag pratade med dig, så lät du väldigt kåt.

Du sa att det första du skulle göra när du träffade mig,

var att bära mig in i sovrummet.

Och lägga ner mig i sängen.

Ta mig sakta, och njuta av varje sekund.

Varje gång vi varit borta från varandra, så känns det

himmelsk när vi väl träffas.

Har aldrig älskat så med någon kille som jag gör med dig.

Alla andra killar har jag bara haft sex med, men med

dig så älskar jag!

Och det är det finaste och skönaste

jag någonsin upplevt !

11 November 2009

2009-11-10T23:58:00.002+01:00

Idag var man hemma från skolan, eller iofs ska ju ändå hoppa av. Så det spelar väl ingen direkt roll om man är hemma eller inte?!
Men men, skulle väl egentligen ha börjat packa ner saker i kartonger. Men har seriöst
inte orkat. Har haft mellan 39 och 40 grades feber till och från i snart två veckor..
Så som sagt man känner sig inte så pigg på att börja städa och plocka iordning.
Men jag måste ju börja snart!

Jag och pojken har väl bestämmt att vi ska försöka hinna flytta allt innan den 28 november.
Så vi får väl se hur det går med den planen, om jag nu inte blir frisk snart. Så kommer
den att spricka ganska ordentligt.
Och då ska vi även hinna köra massa saker på soptippen!
Bleh, det kommer bli några jobbiga veckor framöver.... *Suck*

Tisdag 10 November 2009

2009-11-10T00:23:00.002+01:00

Nu äntligen blir det att flytta!!

Ska nämligen flytta till min pojkvän, så jag måste alltså börja packa

ner alla saker igen.

Och jag som just fått ordning i lägenheten... *Suck*

Men men, det är inte mycket att göra åt saken.

På ett sätt känns det j*vligt konstigt att flytta ihop med

någon man älskar/tycker om.

Eftersom dom enda jag bott med

på riktigt så att säga

är mina föräldrar.

(Räknas dom?)

Men det som oroar mig mest är nog att

det kommer kännas jobbigt.

Eftersom det är jag som ska göra om hela hans lägenhet!

Och tänk om han inte trivs?

Vad ska jag då göra?

Eller om vi inser att det inte kommer funka mellan oss?

Och jag kommer inte ha några egna pengar att spendera

på skor och kläder m.m!!

Men det är som en go vän till mig sa

"Du måste ta en dag i taget, vännen. Och du måste tänka

att det kommer hålla mellan er"

Visst nog har hon rätt i det hon sa,

men man kan ändå inte sluta fundera.

Speciellt inte jag!

Jag menar vad fasiken händer om det tar slut?

Var ska jag ta vägen?

Vad ska jag göra?

Kommer typ inte vilja/orka göra något!

Lördag 7/11 - 2009

2009-11-08T00:59:00.002+01:00

Idag har man inte gjort ett skvatt, eller har typ sovit hela dagen. Eftersom jag är sjuk igen..

Och det blir bara värre och värre.

Dessutom är man ju orolig för det här med Svin- influensan!

Vilket jag hoppas att jag inte har...

Men man ska aldrig säga aldrig!

Så nu är det då bestämt att jag ska hoppa av skolan

och flytta in hos pojkvännen.

Och börja på att leta jobb!

Vilket jag verkligen kommer att försöka

hitta.

För jag vill verkligen inte leva på pojkvännen

hela livet!

Om de nu håller så länge vill säga!!

Vilket jag hoppas och som det känns just nu

så kommer det hålla för evigt!

Älskar honom av hela mitt hjärta, och han kommer

alltid ha en speciell plats där.

Ingen kommer någonsin att kunna få mig att

glömma honom.

Även om det tar slut så

kommer jag aldrig sluta älska honom!

Han är mitt allt!

Han får mig att vilja leva!

Men men, hur har eran dag varit??

Fredag 6/11 - 2009

2009-11-07T00:32:00.002+01:00

Idag har man inte gjort mycket eftersom man är sjuk,

och har varit det hela veckan!

Så därför har man missat en jävla massa

saker i skolan...

Vilket inte är någe bra alls, eftersom det är sista året

och jag måste verkligen plugga upp alla betygen

för att få alla poängen

som man ska ha för att få ett fullständigt slut betyg!

Men men, har pratat med farsan om att få hoppa av.

Det känns verkligen inte lönt att gå kvar,

dom här sista 6 månaderna!

Kommer ju ändå inte få någe jobb, eftersom man inte

får någon utbildning av detta gymnasium....

Och iofs han sa att jag fick göra som jag ville

men han ville ändå

att jag skulle försöka fortsätta dom här 6 månaderna ut.

Men jag har försökt sen i slutet av ettan.

Men känner nu att det går jävlar inte!

+ att jag inte kommer överens med lärarna!

Vilket inte gör det lättare heller....

Men men, iallfall till något roligare samtals ämne..

Jag och pojken har nu varit tillsammans i hela 5 månader.

Kändes seriöst som om det var igår vi blev tillsammans,

och då vi var ut på bio första gången!

Fan vad tiden går fort!

Önskar den kunde sakta ner lite iallafall.

Gravid eller inte gravid?!

2009-11-01T20:56:00.002+01:00

För en gångs skull har man en glad nyhet, eller?

Var hos min älskling hela veckan,

hade väldigt mysigt.

Dock jobbade han typ hela tiden,

så vi fick inte så mycket tid till varandra.

Men ändå, har mått illa i snart 2 veckor.

Men har inte förstått varför!

Men nu gör jag det äntligen,

gjorde nämligen ett graviditets test igår.

Och det var possitivt

men måste ändå göra om det. Jag

är överlycklig!!

Äntligen har man någon tur någon gång!

Men då är bara frågan hur länge turen håller i sig?

Måste tydligen göra om testet, men vad fan händer om det är negativt?

Jag personligen skulle aldrig sluta gråta!!

Är så jävla glad just nu, att det går inte beskriva...!!!

Älsklingen är också överlycklig, men han väljer att

inte tänka på om det skulle vara negativt.

Men han skulle ju självklart bli ledsen..

Aja bara hoppas att det inte är så!

Förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna en sån underbar kille!

2009-10-20T16:15:00.002+02:00

Så har man kommit hem från skolan, och det sög!!

Men vad händer idag, hmm inte mycket.

Var med älskligen i helgen, var helt underbart!

Finns inget härligare än att bara

vara med honom.

Men dock har en sak tyngt mig så j*vla mycket, att det inte är sant!

Men jag hade inte mage att säga det

i helgen.

Hade tänkt säga det på söndagen,

men så blev det inte.

Men jag fick ur mig det efter att han kommit hem

och vi pratade med varandra.

Då släppte jag bomben.

Började gråta, så gjorde han också.

Men han gjorde inte slut med mig, trots det jag berättade.

Så jag fattar verkligen inte vad jag

gjort för att förtjäna en killa som han!

Deprimerad av att läsa Kissies blogg!

2009-10-08T17:00:00.002+02:00

Jag kan bara inte förstå hur många tjejer sitter och läser Kissies blogg,

och som att det inte vore nog med tryck på unga tjejer.

Kissie gör inte saken bättre!

Genom att kalla folk för fjortisar, och säga att dom inte duger som dom är.

Men det är Kissie som inte är nöjd med hur hon ser ut..

Opererar brösten och förstorar läpparna, det ser bara dumt ut.

Och var någonstans är hon snygg, utan smink!

Hon såg skabb ut, och hon kan inte ta kritik heller

nä för när någon säger att hon ser ful ut

så måste hon bara trampa ner folk ännu mera

genom att säga att dom måste ju vara avundsjuka

och dom är sämst och inte trivs med sitt utseénde!

Blir f*n deprimerad när jag läser hennes blogg, snacka om att inte ha någe självförtroende!!

Torsdag 1/10 - 09

2009-10-01T16:36:00.003+02:00

Idag har man varit hemma från skolan pga feber och illamående.

Sen i helgen blir det att fara hem, och bara mysa med familjen

och förhoppningsvis bli frisk.

Var egentligen meningen att jag skulle till pojkvännen,

men som sagt eftersom jag är sjuk så

vill jag inte fara hem till honom och smitta ner alla.

Har bestämt mig att sluta skriva om mitt liv, och istället skriva om andra saker.

Eftersom jag fått någa elaka kommentarer så blir det inte någe mera skrivande.

Har fortfarande inte blivit gravid, men som sagt händer

det så händer det.

Skolan går bättre och bättre.

Men det finns dock riktigt elaka lärare, som aldrig blir nöjd med det man gör.

Dagen efter allt!

2009-09-10T17:04:00.002+02:00

Ja, varför jag döpt detta till dagen efter var en bra fråga!

Egentligen vet jag inte det själv heller..

Men kan ju inte ha en rubrikslös blogg, som folk ändå inte läser!

Så egentligen skriver jag här helt i onödan!

Men som sagt skiter i om någon läser detta eller inte, för jag gör det här för min egen skull

så att jag ska börja må bättre.

Men när man en än en gång lyckas bli på bra humör och allt känns

jätte bra.

Finns det alltid några jävla idioter som lyckas trycka ner en.

Jag förstår inte varför jag alltid

ska ta åt mig!

Jag förstår inte varför det alltid ska vara så svårt att

få må bra, och vara glad för det man har!

Men NEJ som sagt, finns inget som heter lycka och må bra!

Älskar min pojkvän över allt annat, men ändå kan jag inte

vara glad och må bra.

Och på grund av det så blir han orolig, och frågar typ var 10:de sekund

om hur det är...

Vilket börjar bli väldigt jobbigt.

20/8-09

2009-08-20T19:19:00.002+02:00

Så var det ett tag sen jag skrev här igen, men när man inte orkar eller mår bra

så bli det så.

Man glömmer allt och orkar ingenting.

Men jag har då flyttat ut ur huset, och bor numera själv.

Vilket kändes helt underbart att tänka på, men nu när jag väl sitter här i lägenheten.

Så känns det bara så tomt!

Och pojken skulle komma i helgen, men sen så sa han att han inte kunde.

För han skulle ut på krogen med några kompisar.

Och det är som jag sagt, jag tänker inte vara en sån tjej

som tvingar honom att vara med mig.

Det är klart han ska få vara med sina kompisar.

För jag vill faktiskt vara med mina kompisar också, utan honom. Så det är klart jag låter honom vara

med sina utan mig.

5/8 - 09

2009-08-05T14:11:00.002+02:00

Idag har man varit hos läkaren och kollat varför jag

mått som jag gjort.

Och jag som hade hoppats på att det skulle vara för

att jag och pojkvännen

äntligen skulle bli föräldrar!

Men så var inte fallet, tyvärr.

Trodde nästan att jag skulle börja grina, när läkaren sa att jag inte väntade barn.

Och han tyckte det var bra!

Men jag fick några tips och råd, som jag hoppas ska hjälpa.

Om inte kanske mycket, men iallafall lite.

Fick några tabletter utskrivna också, så vi får se.

Det är bara försöka tills det blir så!

Annars förutom dom här små problemen, så mår jag ändå bra.

Eller iallfall just idag, känns det bra.

Men man vet ju aldrig, humöret vänder ganska fort.

I helgen kommer mitt sötbarn, och jag saknar honom grymt mycket.

Även fast det bara var 1 vecka sen jag träffade honom sist.

Men är man kär och galen är man!

Har ni några frågor, så fråga gärna. Jag svarar!

Irriterad och arg!

2009-08-03T22:22:00.003+02:00

Nu var det ett tag sen jag skrev här, förlåt för det!

Har som inte haft tid eller varit själv.

Så jag har inte kunnat uppdatera.

Men nu är man äntligen själv, och verkligen kan skriva

vad man tycker och tänker.

Var och läste en blogg, handlar om en tjej som är 15 år och har

precis blivit mamma till tvillingar.

Det är verkligen starkt av henne att orka

med alla kommentarer och alla

fördommar!

Hon hade skrivit ett jätte bra inlägg,

om att man ska vara den man är.

Och verkligen våga skriva vad man tycker och tänker

i sin blogg.

Och man behöver inte sminka sig och försöka se snygg ut jämt.

Smink är en sak som uppfanns av djävulen.

Man ska inte behöva vara trådsmal, och stora bröst för att killarna ska tycka om en!

Visst jag är smal, och jag kan inte göra någe åt det.

Det är bara så jag är byggd.

Jag äter hur mycket som helst.

Men kommer ändå aldrig kunna gå upp.

JAG HATAR ATT VARA SMAL!!

Jag skulle vara överlycklig om jag fick gå upp till iallafall 65 kg!

Men min pojkvän älskar mig för den jag är, inte för hur jag ser ut!

Han älskar när jag är nyvaken, med rufsigt hår, och utan smink.

Och visst jag hatar hur jag ser ut på morgonen.

Men jag har helt ärligt slutat bry mig!

Jag anser numera att, sminkar man sig vågar man inte

visa vem man är.

Man är rädd för att vara "ful".

Det är samma sak som när dom lite mulligare sitter och klankar ner

på dom som är smala.

Och snacka om vad man fått höra,

du ska vara glad att du är smal, och du måste ju har någon sorts ät-störning.

Men alla har inte det.

Det finns faktiskt människor som är byggda på det sättet.

Men iallafall, min dag har varit bra fram tills dess jag läste

hennes inlägg i bloggen.

Men nu har jag iallafall fått ut det mesta jag ville säga.

På onsdag blir det läkaren, och kolla om jag är gravid.

Jag hoppas innerligt på att jag är det.

Iofs det gör både jag och pojkvännen.

Men nu ska jag gå och vara trevlig med resten av familjen.

Skriver när jag har tid!

Alla har upp och ner gångar!

2009-07-29T18:08:00.002+02:00

Japp, som jag skrev alla har sin upp och ner gångar.

Tyvärr fick jag min nergång idag,

satt och kollade på film med pojkvännen,

hade bara allmänt mysigt!

Och hips-vips så får jag världens klump i magen,

och börjar tänka på att jag haft ett

litet liv i magen.

Som JAG tog livet av!!

Jag känner mig hur dum som helst,

men älsklingen envisas med

att säga att det inte var mitt fel, jag visste ju inte om att

jag hade ett litet liv i magen!

Men visst borde jag väl märkt/känt det.

På något sätt?!

Så jag sprang in i sov-rummet och la mig i sängen,

och försökte göra allt för att

hålla tårarna borta.

Men det gick tills älsklingen kom

in och la sig brevid.

Och frågade vad det var,

då började tårarna rinna.

Han var så söt, bara låg där och höll om mig och

sa att det kommer bli bättre.

Det kommer flera chanser.

Men vad han inte förstår är att jag vill ha barn NU!

Längtar efter någon att ta hand om, och som jag vet kommer älska mig för alltid!

Och helt ärligt, jag bryr mig inte om alla som kommer

titta konstigt på mig. Och slänga

iväg elaka kommentarer bakom ryggen på mig.

För jag vill bli/vara en UNG mamma.

Så började dagen idag!

2009-07-28T14:42:00.003+02:00

Idag har det inte hänt så mycket, fast iofs är klockan inte så mycket heller.

Men vaknade först vid typ halv elva, av att älsklingens väckarklocka

ringde.

Men varken jag eller han ville/orkade stiga upp just då.

Men det var då ingen panik

att stiga upp iallafall, för han började inte förrän

tre idag!

Men till slut vid typ halv tolv, steg jag upp.

Nog för att det var riktigt mysigt

att ligga där i sängen med

älsklingen.

Har som inte haft tid för oss själva

på ett tag.

Så nu är man äntligen är själv

med honom så

vill man inte stiga upp ur sängen på hela dagen.

Men jobba måste han ju :(

Tycker inte om att vara själv, för

när man är själv så börjar man tänka på det som har varit.

Men minnena kommer alltid

att följa efter en,

vare sig man vill eller inte!

Men jag är då glad för det jag har, just nu.

Även fast det känns som om livet är skit, och ingenting vill funka.

Så lever man bit för bit.

Jag fick lära mig ganska snabbt att ta vara på dagen, för

det kanske aldrig kommer bli så underbart igen.

Ta dagen som den kommer.

Hoppas inte på för mycket.

Och lev idag som om du skulle dö i morgon!

Välkommen till min nya blogg!

2009-07-27T23:16:00.000+02:00

Så då har man skaffat sig en ny blogg igen!

Här kommer jag skriva om hur mitt liv ser ut för stunden,

men eftersom jag hade en annan blogg tidigare

och fick många riktigt fula kommentarer så

väljer jag att vara anonym.

Känns bäst så!

Kan väl ta å berätta lite om mig själv..

Är en tjej på 18 år, och har fått vara med

om det mesta. För att vara så ung!

Det är allt från våldtäckter,misshandel,dödsfall till massa annat!

Har dock nu fått hjälp med allt, och mår relativt bra

med tanke på omständigheterna.

Men som alla andra människor, speciellt tonåringar

så har även jag mina upp och ner gångar.

Varje dag är i sig en plåga, för det finns

mycket här ute i världen som

påminner om allt.

Som jag helst vill glömma.

Men för att kunna glömma och gå vidare

ville min psykolog att jag skulle börja

skriva om mina tankar,känslor m.m.

Och jag valde att starta en blogg, jag skriver inte här för att folk

ska tycka synd om mig. Utan för att

jag vill dela med mig av den

grymma värld som vi lever i!

Som vissa blundar för....

Så kommentera och fråga gärna. Jag svarar så fort som möjligt!