Idag har man varit hos läkaren och kollat varför jag
mått som jag gjort.
Och jag som hade hoppats på att det skulle vara för
att jag och pojkvännen
äntligen skulle bli föräldrar!
Men så var inte fallet, tyvärr.
Trodde nästan att jag skulle börja grina, när läkaren sa att jag inte väntade barn.
Och han tyckte det var bra!
Men jag fick några tips och råd, som jag hoppas ska hjälpa.
Om inte kanske mycket, men iallafall lite.
Fick några tabletter utskrivna också, så vi får se.
Det är bara försöka tills det blir så!
Annars förutom dom här små problemen, så mår jag ändå bra.
Eller iallfall just idag, känns det bra.
Men man vet ju aldrig, humöret vänder ganska fort.
I helgen kommer mitt sötbarn, och jag saknar honom grymt mycket.
Även fast det bara var 1 vecka sen jag träffade honom sist.
Men är man kär och galen är man!
Har ni några frågor, så fråga gärna. Jag svarar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar